Tiden går fort..................

11.e maj 2020

Jag går ner till restaurangen för att hämta mig en vitlök. Utan den blir linssoppan inte riktigt som jag vill ha den. Restaurangen är tom, inga frukostgäster som småpratar lite morgon fint, Ingen personal som börjar dagen med en stark Freddo och en cigarett för att planera för dagens invasion.  Jag tar min vitlök och låser om mig eftersom inga gäster väntas denna dag.

Tar mig upp till poolen som jag passerar för att gå hem. Inga solstolar, några blommor ser lite ledsna ut och behöver omsorg. Inga glada barnröster som kiknar av skratt när pappan hoppar i poolen med ett jätteplask(vilket är förbjudet)  

Ingen 70-åring som försöker att läsa en bok och finna lugnet. Ingen 70-åring som simmar sin morgontur före frukost. Inga gäster.

Hotellet är stillsamt tomt och det som man får glädjas åt är ett fantastiskt fågelkvitter dagarna i ända. De är ovanligt många i år. Gillar de inte turister? Nej så är det nog inte,de bara njuter av att få vara lite för sig själva ett tag innan färden går vidare norr över.

Igår var Elafonissi stranden fullbokad i, av dem som aldrig kan gå till stranden på sommaren på grund av sina åtaganden inom turistnäringen. Det är de säkert lyckliga över(för det händer aldrig)

Samtidigt som de längtar tills allt blir som vanligt igen. Inga solstolar och parasoll mot betalning, alldeles gratis kan de njuta denna dag efter att karantänen har lättat på lite restriktioner. De hade hela kylskåpet med sig och naturligtvis familjen men lämnade bra utrymme mellan sig.

De är lydiga när de vill.

Motorcyklarna fick chansen att lufta sig lite, de for förbi som en planerad karavan.

Jag fortsätter min promenad hem och tillsätter vitlöken och lite vinäger, sätter på lite kaffe och skriver mina tankar för dagen.

elafonissi 10 maj 2020jpg