En dag..............................

Igår bar det av över stockar och sten, med sonens jordbruksbil, men först var det dags för ett besök i närmaste kyrka. En gammal man som var väldigt god vän med mina svärföräldrar har lämnat jordelivet och det hölls en minnesstund. Vi tände ett ljus och lämnade för vidare färd till en annan kyrka bortom all civilisation. Efter att vi plockat upp dotter med familj i Strovles och kört till vägskälet mot Paleochora, tog vi av på en grusväg och äventyret kunde börja. Den har aldrig kallats väg men svärsonen plogar upp den en gång om året för detta högtidliga tillfälle. Han har de rätta verktygen i sitt garage som är fullt med alla sorters grävmaskiner och plogar. Det tog honom en hel dag med solbrända armar och en verkande rygg. Vi tog oss fram i sakta mak med dotterns jeep framför oss med en dammridå som extrasläp. Efter någon kilometer hördes barnbarnet 5 år, i baksätet hojta till att vi måste stänga alla fönster eftersom vi just passerade hennes farbrors bikupor. Sagt och gjort. Hettan blev nästan olidlig då vi inte har en fungerande AC. Men efter ett tag kunde vi öppna upp och andas in lite frisk luft. Färden gick vidare ca 20 minuter tills vi var framme och vi parkerade under ett träd. Skönt att stiga ur i skuggan av alla fantastiska stora träd som denna plats hade att erbjuda.

Som en svensk skog med stora lönnar (platanaträd) Stammarna är som mer än 2 meter i diameter.

Barnen kröp upp på trädroten och jag skulle ta ett kort. Men snart kom varningen från 7-åringen. En scorpion och alla vände sig om innan de förstod att de skulle ta sig därifrån. Varför fotot blev en ryggtavla.

Efter en kort gudstjänst blev det lite mat serverad från flaket på en annan jordbruksbil. Det var sardeller, bröd, små ost/spenatpajer, getkött, tomater och gurka och vin och raki. Smakade bra. Vi såg oss omkring i denna grönskande, blommande oas. Mycket ormbunkar och stora, gamla träd.

Nerfärden gick lite snabbare och vi tog en kaffe hos dottern i Strovles. Sen gick färden till vår restaurang (numera yngste sonens) och där var det fullt med greker. De höll avstånd. Härligt att se att det äntligen händer något normalt. Vi slog oss ned hos äldste sonens kompisar och vi pratade om allt och inget. Trevligt. Det är ofta så tycker jag att är man riktigt goda vänner så inkluderas och vänners föräldrar och syskon. Det är så underbart. Så många som bryr sig om just DIG. Det skulle det finnas mer av på en del andra ställen.  

Familjen samlades efter en stund och vi firade våran Maria som hade fyllde år just denna dag. Mysigt. Sen hjälptes alla åt att duka av här och där. Alla syskon hjälper till och det är gott att se. De är vana sen barnsben liksom.

Vi drog oss undan framåt kvällningen. Dottern for hem till sitt och undomarana firade födelsedag på restaurangen till tidig morgon , kan jag tro . "Oal kala" som det heter. På svenska "allt bra"

Tack för denna dag. Längesedan man umgicks och pratade med andra utanför familjen.

Skarmavbild 2020-06-22 kl 123512png